Jag ser stjärnor ----

... och får klump i halsen av genialisk virtuositet.

Godfried Schalcken (1643-1706): Ljus i mörkret

Filmkonst

Ett montage av klipp från Tarkovskijs filmer, det är så att man dör;

Nätet i ett nötskal

"Internet är en bluff. Det lovar mycket - att uppfylla din begäran och leta fram det du önskar; begäran, uppfyllelse, belöning. Men i grund och botten är det löftet bara ett lockbete, för i nästa stund har du fallit i trans och blivit hypnotiserad. Stigarna delar sig snabbt, först en och sedan flera gånger, du rusar efter, ständigt på jakt efter målet, som genast mister konturerna och undergår metamorfos. Du tappar fotfästet, minns inte längre utgångspunkten för ditt sökande och snart inte heller vad du sökte efter, det drunknar i hoppandet mellan olika sidor, vars presentationer alltid lovar mer än de håller och skamlöst låtsas som om det bakom skärmdraperiet skulle finnas något slags universum."

Olga Tokarczuk: Löparna (s. 345).

Tokarczuk står i Rekommenderas-listan, bara så ni vet.

Två saker

1. Sonetter

I denna vackra utgåva kommer Shakespeares sonetter ut nu i oktober i Eva Ströms tolkning tillsammans med kommentarer och de engelska originaldikterna!!

2. Solaris

Andrej Tarkovskij: Solaris (1972)

Denna film är lika med evigheten.

Tårögd

Finns det någon bättre?! (Samtida alltså).



Skulle SÅ ha denna musik på mitt icke-kyrkliga bröllop!

P.S Jag har förresten syndat och investerat en liten del av min magra studentekonomi i ett exemplar av Tristram Shandy som jag nu är mycket lycklig över att äga och skall börja läsa när som helst ----

Å, Michael Nyman

... är ju bara bäst! Särskilt i kombination med Peter Greenaways fantastiska filmer.

Kvällens skratt

Världens bästa film!

Tristram Shandy - A Cock and Bull Story (2005)

1700-tal, fejkdokumentär, filmproduktion, ett gäng med brittiska favoritskådisar (bl a Steve Coogan, Jeremy Northam och Stephen Fry), humor, och därtill musikaliska referenser till filmer av Fellini, Stanley Kubrick, Peter Greenaway och Bergman. Kan det bli bättre?!

Och nu har jag också fått en överväldigande lust att läsa Tristram Shandy - i filmen säger Steve Coogan i en "intervju": "It was a post-modern classic before there was any modernism to be post about."