Leda och svanen av Fred Einaudi |
Den kongeniala bilden ovan är alltså en nutida tolkning av Leda och svanen. Detta motiv är bekant från förr på denna blogg (och roligt nog ett av de mest besökta inläggen, folk söker alltså efter denna bild och kommer in på min blogg med jämna mellanrum) i Bouchers ogenerade tolkning. Och efter att jag följt Dekadensmagasintes förslag och bildgooglat på Leda och svanen slår det mig hur många gestaltningar det finns genom konsthistorien. Jag börjar fundera. För det första, varför är det så populärt? Var det så kittlande med tanken på en kvinna som idkar samlag med en stor fågel? Var det en ursäkt för att kunna måla något mer erotiskt utan att det blev direkt stötande? Eller var det så ok att ingen lyfte på ögonbrynen, för alla visste ändå att det var Zeus?
Och sedan tänker jag också, vad intressant det vore med en studie, att undersöka just detta motiv (särskilt där konstärerna valt att gestala scenen explicit) och se vad det berättar om samtidens syn på sex/kvinnlig sexualitet.
Hursomhelst, här, ett axplock:
Grekisk-romersk mosaik, 300-tal |
Hans Sebald Beham, 1545 |
Paolo Veronese (1528-88) |
Adolf Ulrik Wertmüller (1751-1811) |
Théodore Géricault, 1780 |
Albert-Ernest-Carrier Belleuse, 1870 (klicka här för fantastiskt vackert taget foto!) |
Bertalan Székely, 1880-tal |
Paul Matthias Padua (1903-1981) |
Målningen ovan köptes förresten av Hitler. Och apropå det kan vi avsluta med ett till samtida konstverk:
Wang Xingwei, 2007 |
Jättefin Leda-sammanställning att beskåda så här i arla morgongom.
SvaraRaderaVilken fantastisk sammanställning!
SvaraRaderaÅh, fint att du följde uppmaningen! Älskar skulpturen.
SvaraRadera