29 augusti 2013

Ack, tiden och kulturen...!

When a man is affected with sexual incapacity, he suffers from inhibitions and from irresolution. But when, in the female partner, her readiness to surrender herself to the male does not find its due fulfilment, the inevitable upshot will be irritability and lack of restraint with outbursts of excessive liveliness. By nature, Marie Antoinette was normal enough; a tender, womanly woman, foreordained to motherhood and the old, liberal scale, only waiting, one may suppose, to submit herself to a real man. (...) Her ill-starred destiny decreed that this creature of typically feminine sensibilities should enter into an abnormal union, and should be coupled with a man who was not fully a man.
Stefan Zweig, Marie Antoinette: A Portrait of an Average Woman, s. 26

Och precis där slutar jag läsa Zweigs Marie Antoinette-biografi. Jag orkar inte ha överseende med 30-talets könssyn. Men eftersom jag fortfarande vill läsa en välskriven biografi över svunnen drottning, har jag bestämt mig för att vända mig till Antonia Frasers Mary, Queen of Scots istället, och hoppas på bättre lycka (hennes Marie Antoinette-biografi läste jag redan med stor behållning för några år sedan).

27 augusti 2013

Uttåg ur augusti månad

Illustration av operakostym från 1770-80-tal

Jag har läst ut den underbart fina ungdomsboken Tell The Wolves I'm Home av Carol Rifka Brunt, och påminns om vilken alldeles egen skattkammare ungdomslitteraturen är när den är bra (om det ens finns ett ungdomslitteraturen). Whartons The House of Mirth har också avnjutits, jag tror jag till och med tyckte mer om den än The Age of Innocence. För närvarande har jag gett mig åt Oksanens När duvorna försvann, samt Stefan Zweigs på flera sätt intressanta Marie Antoinette: The Portrait of an Average Woman (i brist på djupare kunskaper i tyska måste jag läsa den på engelska). Jag ska samla mig för ett mer uttömmande omdöme när dessa böcker är lästa. Och självklart är längtan efter nya böcker som alltid oändlig, exempelvis efter Joyce Carol Oates The Accursed (har ännu ej läst något av Oates, tänker försöka nu) eller Svetlana Aleksijevitjs Kriget har inget kvinnligt ansikte. Jag är rädd att detta inlägg inte blir så mycket längre än såhär; sommarjobbet över, terminen snart igång, och jag försöker njuta av de sista dagarna jag ännu har kvar av sommarlovet med musik, böcker och vackra bilder. (apropå; ang bilden ovan, besök gärna Pinterest och sök på rococo fashion plates och låt er hänföras)