Öijer x 3

*
vad du minns:

den svarta barnvagnen

sedan bruset av aspar och lönn

som hinner in i dej

*

vad som talar för oss

är att vi utsätts

för ett grovt sexuellt umgänge med

alltings ofullkomlighet

med alltings längtan efter fullbordan

hundskall av dygn löper tillbaka

genom historien, medeltidens vårnätter

springer över äppelträden där

unga flickor klädda i vitt linne

befruktar sej själva

rullar sej havande i gräset

*
jag försöker minnas
första gången jag greps
av det overkliga i människors existens
när jag såg dom röra sej i fönstren
mitt över gatan
och undrade vad som drev dom
vad som fick dom att fortsätta
men den här gången
känner jag bara en enorm trötthet
medan staden och kvällsljuset tar över
och sveper in mej i en vaggande klang
av förhistorisk sorg
som långsamt vibrerar och suddas ut
mellan väggarna i rummet


Bruno K. Öijer, Medan giftet verkar