Intåg i juni månad samt uppdatering

Källa

Intåg i juni månad! Månaden då man tar på sig sina sommarkläder, njuter friluftsliv samt har tid över för att filosofera kring livets stora frågor.

Sista delen av terminen har varit mer än lovligt hektisk detta år, därför har jag inte kunnat fördjupa mig i böcker och filmer eller musik så mycket som jag skulle ha önskat, än mindre uppbåda tid & lust för att tipsa och skriva inlägg om dem. Men nu, med första året på vägen mot bibliotekarieyrket avklarat, pustar jag ut, inväntar sommarjobb och -lov, då jag förhoppningsvis kommer att kunna ägna mig mer åt mina favoritsysselsättningar, samt bli mer aktiv på bloggen. Min plan att över sommaren är att läsa ut The Dream Thieves (del två av den underbara The Raven Boy Cycle av Maggie Stiefvater), läsa John Williams omtalade Stoner, bekanta mig med Borges, läsa om Philip Pullmans His Dark Materials (en förhoppning jag redan närde förra sommaren, sedan jag köpt den finaste utgåvan någonsin för syftet), läsa mer av den underbara Frances Hardinge, läsa något av Margaret Atwood (The Blind Assassin t ex verkar lockande), Susan Chois My Education intresserar också, för att inte tala om begäret att botanisera bland det fantastiska förlaget Persephone Books utgivning. Vidare lockar även David Leavitts While England Sleeps, samt Thomas Pynchons Mason & Dixon, som jag fortfarande inte läst, och vars charmerande, lekfulla imitation av 1700-talets engelska i de utdrag jag läst fortfarande begeistrar mig.
Men listan kan naturligtvis göras så mycket längre... (nota bene, inga födelsedagsböcker medräknade än).

Jag lämnar er med The Swingle Singers.

Ljudböcker och länktips

Moby-Dick ligger framför mig men jag har ännu inte börjat läsa den, jag har varit fullt upptagen av att tjusas av dess fysiska uppenbarelse. Just den här penguin-utgåvan har nämligen en helt underbar matt yta som det är beroendeframkallande att dra fingrarna över. Det blir inte sämre när man öppnar boken; på omslagets insida är ett fint författarporträtt tryckt, sedan det fina, mjuka, behändiga pappret som sidorna är gjorda av. På sista bladet står alla böcker som penguin hittills gett ut i det här formatet i prydlig orange stil mot vit bakgrund. Åh. Hela boken är så mjuk och just behändig.

Jag har tidigare nämnt The Moby Dick Big Read, som först gav mig lust att läsa boken. Jag lyssnade på Tilda Swintons uppläsning av första kapitlet då det begav sig och bestämde mig sedan snabbt för att läsa boken innan jag fortsatte lyssna på audioversionen. Jag har nämligen försökt lyssna på ljudböcker förut men det har aldrig riktigt fastnat när det handlat om tidigare okända verk. Men så en gång fick jag för mig att lyssna på en av mina favoritböcker, PO Enquists Livläkarens besök i Torsten Wahlunds återgivning och det var en helt underbar upplevelse. För mig ersatte den dock inte den fysiska läsningen, det handlade snarare om ett komplement, eller rättare sagt, en egen, ny dimension av boken. Jag lyssnade även på Agneta Pleijels Drottningens chirurg i Peder Falks uppläsning och även den var en alldeles egen, berikande upplevelse. Men, denna eufori har bara infunnit sig med dessa böcker, alltså böcker jag redan läst. Jag tror jag vill känna till orden sedan tidigare för att våga ge mig åt en upplevelse där de får ett nytt (annat) liv än den de skulle få i mitt huvud.

Så, därför vill jag först läsa Moby-Dick för att sedan fullständigt kunna ge mig hän åt The Moby Dick Big Read, som har verkligen alla förutsättningar att bli en stor upplevelse.

Som avslutning tänkte jag ge lite bloggtips, närmare bestämt två bloggar, som jag fastnat för på senaste tiden: le projet d'amour, en lugn plats med fina reflektioner om litteratur och liv. Och så, things mean a lot, som blivit något av en feel good-blogg för mig, jag älskar de minutiösa, hängivna recensionerna och de har riktat min uppmärksamhet mot åtskilliga fina ungdomsböcker och genreböcker utanför min horisont, som jag med stor sannolikhet skulle ha missat annars. Håll till godo!

Julens bokskörd

Ser fram emot att börja med julläsningen! Än så länge håller jag på med Therése Söderlinds Vägen mot bålberget (är oerhört förtjust i berättarstrukturen) och vill ha den utläst innan jag påbörjar något nytt. Småläser även i André Gides Falskmyntarna som det nästan känns som en tradition att göra då jag alltid läser den innan jul ända sedan Titti rekommenderade den för två år sedan.
Och så julläsningen. Lidija Zinojeva-Annibals De trettiotre vidundren & Ett tragiskt menageri har jag velat läsa nästan ända sedan den kom ut på svenska, så det ska bli väldigt roligt att äntligen ha den i handen. Lorenza Foscinis Prousts Overcoat åkte upp på önskelistan efter Carolines lovord.

William Goldings Rites of Passage är ett alldeles oväntat fynd för mig; för någon månad sedan började jag fundera på detta med litterära priser, det var nog i samband med att Hilary Mantel fick Booker-priset för sin uppföljare om Thomas Cromwell, och jag började alltså tänka på detta med priser, vilka som får dem, och när det gäller utmärkelser för specifika böcker, vad böckerna handlar om. Jag började då särskilt fundera på Booker-priset, t ex hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga pristagare ut? Vad har böckerna för teman (om de har ett identifierbart tema?). Är huvudpersonerna av manligt eller kvinnligt kön (om det finns klart identifierbara huvudpersoner). Och så vidare. Jag kom faktiskt så långt att jag gjorde upp en lista på författare, kön, året då priset mottogs, och för vilken bok, bokens huvudkaraktärer. Det bästa vore ju naturligtvis att kunna läsa alla böcker och så göra en bedömning, men nu hade jag bara översikter att gå på. Jag hann fram till 70-talet ungefär, med för det mesta god jämställdhet mellan antalet manliga och kvinnliga pristagare - bland böckernas huvudpersoner (de gånger de gick att urskilja) kunde en mansdominans ses, men projektet avbröts i och med att jag förlorade mig bland alla intressanta, och förmodligen bortglömda böcker som fått pris. Jag kollade också upp andra böcker av de pristagande författarna. Så upptäckte jag till exempel Penelope Fitzgeralds The Blue Flower, en historisk fantasi om Novalis ungdomsår, samt då William Goldings Rites of Passage.

Näst i tur på bilden är Zolas Nana, som också hör till de böcker jag velat läsa ett tag, men aldrig kommit mig för att göra, och detsamma gäller Moby Dick som jag bestämde mig att läsa efter underbara Moby Dick Big Read.

Och så slutligen Jean Genets Rosenmiraklet, för den ljuvliga titelns och omslagets skull - och så slår man upp en sida på måfå och möts av språket, och får svindel...

Antarktis & Arktis!

Oj oj vilket sug jag har fått efter romaner om Antarktis och Arktis! Först kommer Bea Uusmas Expeditionen - Min kärlekshistoria ut, som verkar underbart intressant (och fantastiskt vacker! konstaterar jag efter att ha bläddrat i den illustrerade utgåvan), sedan återupptäcker jag Jenny Diskis På tunn is - en resa till Antarktis, och inne på Dekadensmagasinet ser jag på en bild Josefin Holmströms Antarktis (även den nyutkommen). Ser fram emot att fördjupa mig i dessa böcker!!

Böcker!

Har fått min födelsedag firad tidigare än vanligt i år, därav denna lilla bokskörd. Lyra's Oxford en fortsättning på min Philip Pullman-nostalgi (finns f ö en helt underbar, utvikbar karta över ett fiktivt Oxford i den. Varför begåvas bara barnböcker med sådana små finesser?). Och åh, Liknelseboken! Trots säljgrejmedtjejigt omslag (eller ska vi kanske propsa på att få se fler manliga skinkor på omslag till höglitterära verk? En ärlig fråga nu, försöker inte ställa upp någon dikotomi mellan finkultur och naket här) & inte helt okomplicerat tema kan jag knappt vänta tills jag åter får tillfälle att sjunka ner i Enquists språk, redan kapiteltitlarna känns alldeles fenomenala, mina lyckliga, förväntansfulla tankar förs direkt till Boken om Blanche och Marie, men som vanligt handlar det om ekon som vibrerar genom hela hans författarskap. Flicklaboratoriet kommer förhoppningsvis att få göra mig sällskap under mitt sommarjobb under de stunder inga turister står att finna i kyrkan. Ska bli verkligen roligt att läsa den. Och The Stranger's Child är bara en bok som jag längtar efter att läsa på basen av underbart omslag - för mina tankar till Ian McEwans Atonement - och första meningen: "She'd been lying in the hammock reading poetry for an hour." Annars vet jag bara att det är sommar, 1913 och Storbritannien och något av ett familjeepos - handlingen ska följa karaktärerna genom sociala omvälvningar ända fram till 1960-talet. Känner annars inte till Hollinghurst så bra, började läsa hans The Folding Star en gång, men det var flera år sedan.

Men i väntan på sommaren lägger jag undan dem. Jag skulle ändå inte kunna påbörja någon annan bok innan jag läst ut De välvilliga, som numera är helvetisk och på något sätt katarktisk på samma gång. Det är längesedan jag känt så intensivt (medkänsla blandad med frustration och vanmakt) för en huvudperson. Jag har dessutom alltid trott att jag var pessimist, men min människosyn skakas så brutalt av den här boken att jag inser att jag hittills nog varit någon form av idealist ändå och att jag nu mer än någonsin håller på att "botas" från detta - om det är bra eller ej vet jag inte.

Boklängtan

http://www.mhpbooks.com/books/aurorarama/

Vilken skönhet! Och börjar man inte nästan salivera när man läser beskrivningen. 

Omslaget för förresten mina tankar till Philip Pullmans His Dark Materials.

P.S Filmtips! Farewell, my queen eller Les adieux à la reine som originaltiteln lyder, en oerhört fin, lågmäld film som handlar om de första dagarna av franska revolutionen, visad ur Marie-Antoinettes högläsares perspektiv.

Lycka är en vacker bok

Till min glädje upptäcker jag att bokrean är riktigt gynnsam i år! Jag har lyckats slå ner på flera böcker som jag har velat ha sedan flera år tillbaka! Som synes har det hittills blivit Italo Calvinos Om en vinternatt en resande (en härlig metaroman, lånade den för länge länge sedan men hann aldrig läsa ut den), Karin Boyes Samlade dikter (!!) och Stig Dagermans De dömdas ö (återkommer till denna). Och två böcker som inte hunnit komma fram än är Richard Yates Revolutionary Road i fin inbunden utgåva, samt Charles Portis True Grit.

Jag älskar verkligen fina, nya böcker, det är så härligt att ta i dem, bläddra i dem. Särskilt De dömdas ö, som inte bara är en väldigt fin utgåva, även innehållet verkar fantastiskt, redan språket i första stycket; "Lucas Egmonts högra hand gled i sömnen med släpande fingertoppar en bit över den sträva, av glittrande salthinnor sammanhållna sanden." Och jag påminns om Ormen, en lyrisk läsupplevelse, med ett sådant helt igenom  berusande språk, med formuleringar som man inte visste fanns. Så nu med De dömdas ö i bokhyllan kan jag knappt vänta tills jag får läsa den.

Klipp från årets bokrea

Födelsedag

Jag förmodar att jag kommer att bli en osalig ande som återvänder för att läsa de böcker jag inte hann med under min livstid...

Inköp av sommarlektyr...

... vilket jag har en ohälsosam hög av redan, men då jag fick syn på Gabriel García Márquez' Kärlek i kolerans tid för 10 kr i en antikvariatlåda kunde jag inte lämna den kvar. Och jag har ända sedan jag läste Om kärlek och andra demoner längtat efter att återvända till hans förunderliga värld. Alltför sent upptäcker jag att pocketboken - som redan vid initial genombläddring verkade lite bucklig - har en ful kaffefläck på "kortsidan". Jag försöker komma över chocken och då jag läser första meningen, Det var oundvikligt: lukten av bittermandel fick honom alltid att tänka på hur det brukar gå med olycklig kärlek är jag genast beredd att bry mig mindre om nämnda fläck, och tänker att jag borde släppa denna överdrivna känslighet vad gäller en boks estetiskt tilltalande yttre, då det ju faktiskt, i grund och botten, är TEXTEN som räknas....*

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

EDIT (vilket fråntar inlägget hela dess raison d'être, men vad göra): Gick förbi ett stånd med antikvariska böcker idag och vad får mina ögon syn på om inte Kärlek i kolerans tid i alldeles ljuvligt fin, orörd pocketutgåva? I det stadium tidigare inhandlade ex var någon gång i sin avlägsna barndom? Inhandlade naturligtvis, 20 kr denna gång, fortfarande en struntsumma. Så lycklig jag är över den nu -- det går inte att komma ifrån --- böcker i snyggt och prydligt skick utgör en alldeles särskild källa av glädje för denna höviska bokälskare.**
(14 maj, 2011)

*Jag är dock inte beredd att följa denna tanke hur långt som helst. Jag kan fortfarande inte acceptera läsplattor till ex.
** Se Anne Fadimans Exlibris vidare för definition av hövisk  resp sinnlig bokälskare.

Majakovskij, my love

http://www.youtube.com/watch?v=h748GJ4BM18

Läser...

... Henry James' The Portrait of a Lady och min kärlek för denna författare väcks igen. Nu vill jag bara gå lös på Adlibris och inhandla övriga böcker av honom (som Princess Casamassima, The Golden Bowl, The Wings of the Dove och The Ambassadors som ses nedan). De fina Penguin-utgåvorna minskar inte habegäret.

Much ado about books...

Hej, vet ni vad. Det är ohälsosamt sent och jag vet att det är jättedåligt att sitta uppe vid datorn såhär på natten, och jag skall snart gå och lägga mig. Men jag bara måste skriva ner vilka underbara bokinköp jag gjort! Jag var och besökte det lokala antikvariatet för någon dag sedan och såg att La Collier de la Reine fortfarande fanns kvar! Den hade jag tänkt köpa redan förra sommaren. Detta är alltså fortsättningen på Mémoires d'un médecin (obs! Allt i ungersk översättning alltså, men jag använder originaltitlarna här då ingen av dem finns översatt till svenska) - verket som hela mitt Dumas-beroende började med. Eftersom jag inte är något fan av deckare och liknande så har jag inte upplevt den här känslan sedan tiden då jag läste Harry Potter - att bara sitta och läsa och läsa för att det är så spännande. Det är alltså fråga om äventyrsromaner som utspelar sig på 1700-talet, kring franska revolutionen. Jag köpte också de resterande delarna ur denna serie, utom La Comtesse de Charny som irriterande nog inte finns att få längre. Någonstans. I alla fall enligt sidor på Internet.

Och visst, ibland finns det lite halvpinsamt romantiska beskrivningar & dylikt i dessa böcker men -- jag gillar Dumas. Jag kan se honom framför mig -- en man med en oupphörlig fascination för sitt lands historia och en stor fantasi och med en... stor lust att skriva äventyrsromaner.

Fast jag läste förresten på Wikipedia att han ofta använde sig av spökskrivare, exempelvis till Greven av Monte Cristo och De tre musketörerna! Eller alltså, spökskrivaren kom på handlingen och Dumas utvecklade den sedan med detaljer, samtal, avslutande delar. Men ändå. Ungefär samma känsla som när man får reda på att 70% av en favoritrenässansskulptörs verk var gjorda av hans elever. Men detta ett sidospår (fast en sista sak här -- visste ni att Dumas fars mormor var en svart slavinna? Och att han fick kämpa en del just på grund av sitt ursprung? Och att just det här också färgade eftervärldens (då rasistiska) syn på honom?).

Okej, men jag infogar en bild på Dumas, bara för att;


Sedan hittade jag också Ulysses av James Joyce på samma antikvariat. På ungerska då. Så jag köpte den också, för jag insåg för en tid sedan att den nog skulle bli för svår på engelska, och så är den här utgåvan mycket lätthanterligare än bibliotekets feta och gamla svenska exemplar därhemma. Och sedan (fast det här var i en bokhandel) köpte jag John Fowles The French Lieutenant's Woman, än en gång på ungerska då. Jag blev så glad! För den har jag inte heller vågat ta mig an på engelska, och det finns inga nya utgåvor av den på svenska och så är bibliotekets exemplar så gammalt och... ja, ni ser vartåt det barkar. Och på det ännu två små böcker av William Somerset Maugham, Beer and Pretzel och Theatre (den senare har filmatiserats som Being Julia! Älskar den filmen). De här sista två köpen var kanske lite väl lättsinniga, jag har aldrig läst något av Maugham, men har varit lite nyfiken på honom ett tag. Men vi får se hur han är.

Okej, nu slutar jag. Väldigt långt inlägg detta. Och Godnatt.

Den är ute!!!

(Klicka på boken)

Tvåtusentio, min Gud!

Schackspelande flickor. (Tyvärr har de ingenting med inlägget att göra)

Jag borde skriva någonting när år 2010 är här, jag är uppspelt, ett nytt tiotal har faktiskt börjat! Det är så kul att skriva 2010 (förhand), det är en helt ny och spännande känsla på något sätt, helt olik från tidigare år, säkert på grund av diverse förväntningar. Jag har annars inte så mycket för mig. Har påbörjat J-K Huysmans I avgrunden, som är rasande intressant och fascinerande, och så läser jag fortfarande Colette... och så lånade jag Alison Bechdels Fun Home idag, eller Husfrid, som den heter på svenska, jag tyckte så mycket om omslaget. Och Sara Stridsbergs Drömfakulteten som utnämndes till 00-talets (jag tycker att "00-talet" låter så dumt) bästa bok, bläddrande i den blev jag rädd att den inte riktigt skulle bli my cup of tea, men jag är inte så dålig att jag lämnar kvar en bok på grund av en impulsiv avskräckelse . Förresten läste jag i Fun Home att man brukar fatta att man är i medelåldern då man inser att man inte kommer att hinna läsa hela Prousts På spaning efter den tid som flytt. Jag påmindes genast själv om att jag ännu bara är vid I skuggan av unga flickor i blom fast sedan insåg jag att jag har massor med tid på mig ännu. För ta mig igenom På spaning efter den tid som flytt skall jag verkligen göra! Trots mitt numera komplicerade förhållande till Proust, då jag läste Madeleinekaksscenen för första gången var jag fullständig fast och lyrisk, hypnotiserad, det kändes som att jag aldrig läst något så fantastiskt bra. Vissa passager har jag sedan fått det lite svårare för, denna känsla är inte någon slags hatkärlek, nej, det skulle jag inte säga, men något ambivalent är det. Dock hittade jag på min gamla blogg ett stycke jag citerat ur Swanns värld och slogs igen av Prousts fantastiska skrivkonst;

"Men inte ens själva ytskiktet av vårt jag utgör en materiellt konstituerad enhet, som ter sig lika för alla människor och som var och en helt enkelt kan ta del av som av ett kontrakt eller ett testamente - vår sociala personlighet är en skapelse av andras tankar. Till och med den enkla akt man kallar 'se en människa som man känner' är delvis en intellektuell process. Man ingjuter i den yttre form man ser hela sin kunskap om personen i fråga, och denna kunskap utgör säkerligen huvudparten av ens intryck av honom. Den skapar kindernas rundning, följer exakt näsans linjer och nyanserar röstens klang, som om stämman utgjorde ett genomskinligt hölje, till den grad att varje gång man ser detta ansikte och hör denna stämma, så är det dessa kunskaper man återfinner och lyssnar till."

Nyförvärv

Jag har börjat läsa Anneli Jordahls Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) och är kär i Urban efter tio sidor. Efter 28 sidor tycker jag helt avgjort om boken. (Och Boktipset.se hade mage att föreslå att jag skulle ge den 3.3 poäng av 5!). Så ja, nu trivs jag. Boken är dessutom köpt. Biblioteket kan vara rent helvetiskt på det sätt att andra personer ju kan hinna låna boken om man inte är tillräckligt snabbt. Reservera den har jag inte gjort, jag tycker det får vara nog med sådant nu. Nästa gång jag har en chans att låna den blir 1 november. Jag vill inte vänta så länge, även om gärningsmannen kan lämna tillbaka den tidigare. Så vad gör man när det finns en bokhandel i närheten och man där flirtat med boken i fråga för flera veckor sedan? Ser ni, jag försöker jämna ut en viss kognitiv dissonans här. Jag kan nämligen inte riktigt försvara att jag spontanköpt en nyutkommen bok (alltså dyr) bara sådär. Som jag egentligen skulle ha kunnat låna alltså. Men huvudpunkt nummer ett är att jag är glad så nu får det vara så. Jag lär nog ändå inte ångra det här köpet.

P.S Jo, lite Vivaldi kan vara på sin plats.

Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa

Ingen med minsta sinne för estetik eller minsta intresse för historia skulle ha lämnat kvar den. Och den kostade bara 2 euro!!! 2 euro för Casanovas memoarer i en fantastisk utgåva på 686 sidor!! Jag hittade den på ett antikvariat och jag hade väl dunkla avsikter då jag tänkte att jag kanske skulle leta efter Racines Fedra där då den finns varken på bibban eller på Adlibris. Om jag skulle ha hittat den för en struntsumma och då köpt den låter jag förbli osagt. När man verkligen vill läsa ett verk som på detta sätt inte går att få tag i tycker jag att det är ursäktligt att leta efter det på ett antikvariat fastän man bestämt sig för bokköpspaus fram till jul. Men jag hittade alltså Casanovas memoarer och köpte den av skäl som jag redan nämnt i första raderna till detta inlägg. Jag har dessutom understödjande bildmaterial;

De personer jag bedyrat min avhållsamhet inför skall inte vara upprörda; det ska inte bli några andra bokköp fram till jul!