Jag ser att kategorin Litteratur har blivit sorgligt försummad på sistone. Något som närmast står i grov kontrast till min vardag, får man väl säga. I kursen har vi nu precis avslutat delmoment två, alltså från Medeltid t o m 1700-tal. Det betyder att studenten har tagit sig igenom Njals saga, Eddadikter, trubadurlyrik, alster av Petrarca och Dante, fått smaka på mindre urval av Boccaccio och Chaucer, fnissat åt Rabelais' Pantagruel och Gargantua, läst delar ur Erasmus' Dårskapens lov, blivit tagen av Villon, ännu mer så av Shakespeares Hamlet och Much ado about nothing, stundtals tjusats men i längden tråkats ut av Stiernhielms Hercules, läst Wivallius, Lucidor och Kolmodin med intresse, blivit förtjust i Don Quijote och Gullivers resor, berörts av Hedvig Charlotta Nordenflycht och Anna Maria Lenngren, mindre så av Bengt Lidner, sugits in i Racines Fedra, kluckat förtjust åt Molières Tartuffe, knutit eviga vänskapsband med Bellman, följt med på Candides strövtåg genom (och bortom) det absurda och grymma Europa, samt ömsom känt med och ömsom suckat åt den unge Werther.
 |
|
Under tiden har böcker av egen preferens samlats på hög på nattduksbordet, olästa, men ännu ej tillbakalämnade då ju
hoppet är det sista som dör---
Dessutom har böcker inhandlats på eget bevåg, nämligen Samuel Richardsons
Pamela (efter förtjust rekommendation av en föreläsare), Strindbergs
Röda rummet (som pocketutgåva, den bara ber om att få ligga i din hand), samt Bo Widerbergs novellsamling
Kyssas. Superego fnyser och säger – Jaha, och när skall du ha tid att läsa
dem?
– Vet inte, vill inte veta.
Någon gång!
Ars longa, vita brevis...
SvaraRadera