Orkar du inte ett steg mer,
inte lyfta ditt huvud,
dignar du trött under hopplös gråhet –
tacka då nöjd de vänliga, små tingen,
tröstande, barnsliga.
Du har ett äpple i fickan,
en bok med sagor där hemma –
små, små ting, föraktade
i den tid, som strålade levande,
men milda fästen under de döda timmarna.
Karin Boye (ur Moln, 1922)
Åh, underbara Karin! Hon är verklingen en sån där bok som hon själv nämner. Men henne kan man ta till även när inte timmarna är döda. Fin bildkoppling! Under början av 20-talet, alltså när diktsamlingen moln utkom, bodde Boye på vinden i den Edlingska gården (där även Albert Engström och Agnes von Krusenstierna har bott) som ligger på Kyrkogårdsgatan 17. Det är stadshuset i trä med två våningar som ligger här: http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?var=kyrkog%e5rdsgatan+17+uppsala
SvaraRaderaDet är alltså inte helt omöjligt att dessa rader uppdiktades på denna adress. Hoppas du tänker på henne när du går förbi nästa gång! :)
Schniff: Ja, det är hon verkligen! :)
SvaraRaderaOch jag visste inte att det var Kyrkogårdsgatan hon bodde på, skall definitivt skänka henne en tanke nästa gång jag går förbi...