21 februari 2012

Vad har jag gjort av min tid?

Ja, det kan man fråga sig. Svaret blir läst debattartiklar, litteraturkritik och feministiska bloggar och således koncentrerat mig för lite på andra väsentliga texter, som de författade av Platon, Epikuros, Augustinus (och nu snart Machiavelli). Förlåt förlåt. Till mitt framtida jag alltså, som ska ha nytta av den kunskap jag borde tillgodogöra mig under idéhistoria A. Men detta ska det rådas bot på.
Dock:
Jag måste dela med mig av några väsentliga inlägg som jag läst på två nyupptäckta bloggar, Jungeljerta och Tuttrevolution:

"Den fula feministen"
"Feminism"
"Betraktelser i en värld där fint är fult"
"Kvinnobröst det mest förbjudna"
"Därför är det viktigt för mig att få visa brösten"

Varsågod och frossa.

P.S Detta ett omotiverat post scriptum, men det var längesedan det talades om bokinköp, så: jag har beställt Stig Larssons Autisterna, Sara Lidmans Bära mistel (båda i dessa vackra Modernista-utgåvor som nu är på rea), samt Aidan Chambers This is all (minns att den är en av de få (och bra) ungdomsböcker jag faktiskt tog mig an i tonåren, en som jag var djupt imponerad av men aldrig avslutade, pga omfång).

13 februari 2012

Den ljuvaste musik





Alltså Forqueray. Barockens musik i allmänhet. Barockinstrument. Jag älskar er med själ och hjärta.

Nämen titta

En av mina favoriter av Tiziano, känd som Kvinna med fruktkorg från 1555:



Men jag upptäcker nu att det finns en mer sinister version:


En Salome (från 1560?). Vilken härlig kontrast mellan de två! Färgsättningen och klädseln. Blickarna och munnarna!

12 februari 2012

11 februari 2012

Stilig man dansar barockdans i barockutstyrsel



...och jag faller som en fura. (Posen i slutet! Åh!)

10 februari 2012

9 februari 2012

Snabb uppdatering: Fred Einaudi

Googlade vidare och upptäckte först nu vilken spännande konstnär Fred Einaudi i själva verket är!








Besök fredeinaudi.blogspot.com för mer!

Leda och svanen

Leda och svanen av Fred Einaudi

Den kongeniala bilden ovan är alltså en nutida tolkning av Leda och svanen. Detta motiv är bekant från förr på denna blogg (och roligt nog ett av de mest besökta inläggen, folk söker alltså efter denna bild och kommer in på min blogg med jämna mellanrum) i Bouchers ogenerade tolkning. Och efter att jag följt Dekadensmagasintes förslag och bildgooglat på Leda och svanen slår det mig hur många gestaltningar det finns genom konsthistorien. Jag börjar fundera. För det första, varför är det så populärt? Var det så kittlande med tanken på en kvinna som idkar samlag med en stor fågel? Var det en ursäkt för att kunna måla något mer erotiskt utan att det blev direkt stötande? Eller var det så ok att ingen lyfte på ögonbrynen, för alla visste ändå att det var Zeus?

Och sedan tänker jag också, vad intressant det vore med en studie, att undersöka just detta motiv (särskilt där konstärerna valt att gestala scenen explicit) och se vad det berättar om samtidens syn på sex/kvinnlig sexualitet.

Hursomhelst, här, ett axplock:


Grekisk-romersk mosaik, 300-tal
Hans Sebald Beham, 1545

Paolo Veronese (1528-88)

Adolf Ulrik  Wertmüller (1751-1811)

Théodore Géricault, 1780

Albert-Ernest-Carrier Belleuse, 1870 (klicka här för fantastiskt vackert taget foto!)

Bertalan Székely, 1880-tal

Paul Matthias Padua (1903-1981)


Målningen ovan köptes förresten av Hitler. Och apropå det kan vi avsluta med ett till samtida konstverk:

Wang Xingwei, 2007

3 februari 2012

Se!



 [Klicka här för fullständig spellista (tyvärr är första delen borttagen)]

 Så viktigt och bra, och presenterat med både humor och allvar av Jean Kilbourne.