17 mars 2012

Hamlet (1921)

Asta Nielsen som Hamlet i Svend Gades version från 1921

Häromdagen var jag och såg Hamlet med Asta Nielsen i huvudrollen som visades på Uppsala Filmstudio, med levande musik till, vilket alltid är roligt. Dock måste jag säga att det i det här fallet var den levande musiken som bidrog minst till upplevelsen. Inget fel på pianisten, och jag förstår att det är en svår konst att improvisera passande musik till en film under två timmar, men å andra sidan skall man väl ägna sig åt detta för att man just har fallenhet för det. Pianisten gav inte riktigt det intrycket den här gången, tvärtom krockade lättsamma melodislingor flera gånger med inte alls lika lättsamma scener i filmen (precis som i en del teaterföreställningar, känner jag här att det bara för konstformens skull (stumfilm, eller att något sker på scen) tenderas att inte alltid tas så seriöst och folk har lättare för att glida över i tvungen komik).

Själva filmen var en mycket fin upplevelse, med en väldigt stilig och inlevelsefull Asta Nielsen. Denna version bygger på en teori om att Hamlet i själva verket var en kvinna som framlades någon gång på 1890-talet. Det märks också att det är en helt egen tolkning, fri från att behöva förhålla sig till kanoniserade framföranden (ex Laurence Olivier) och vad som 'ska' vara med ("To be or not to be..."!). Hela filmen är som helhet väldigt frigjord från Shakespeares pjäs, inget av hans språk eller repliker återfinns i mellantexterna, det är från början klargjort att filmen endast baserar sig på historien, och dessutom med denna nya vinkel, som måste ha varit djärv för tiden. Handling och tillagda intriger står helt på egna ben, och då det till detta kommer ett smakfullt estetiskt sceneri och kompetenta skådespelare blir det en njutning att se på.

1 kommentar:

  1. Har du sett den scenen i "Afgrunden"
    där hon dansar en typ sexig dans?

    SvaraRadera