Allsköns oväsentligheter

Jo, jag finns nu på Twitter och är så originell av mig att jag kopplar mitt twittrande här längst ner till höger i bloggen, så att ni kan ta del av det senaste pladdret. Jag hoppas att symboliken med porträttet av sjuttonhundratalsdam med fågel ovanför inte går någon förbi. Bör påpekas att jag en gång redan registrerat mig på denna sida, men det hela tedde sig då snudd på perverst, så jag avregistrerade mig lika snabbt. Jag måste ha varit i en trött- på - allt - tjafs - på - internet - och - hela - mänskligheten - period.

Inspirerad av Tchoupitoulas senaste inlägg var jag idag också en sväng till biblioteket och lånade Carina Burmans Vit som marmor. Jag är väl bland de sista som skulle ta en deckare i sin hand, men en handling i 1850-talets Rom samt omslag (1800-tals människor gräver runt bland romerska ruiner) gjorde att jag föll till föga .

***

Och nu när vi tidigare var inne på ämnet twitter-kvitter-fåglar;