Diverse småsaker

Idag anlände Samuel Becketts trilogi tillsammans med biografin över Georg III:s döttrar! Det är något visst med nya böcker. Jag har ett alldeles särskilt förhållande till nya, fina, orörda boksidor, fasta omslag samt intakta bokryggar, det är därför jag sällan går på antikvariat, det är inte alls samma sak.

Särskilt Becketts trilogi är en otroligt snygg utgåva, omslaget är täckt med ett sådant där strävt papper som man skall handskas varsamt med. Den inledande texten av Lars Mikael Raattamaa är så otroligt bra... tyvärr är den alldeles för lång för att citera här, den skulle ta upp mer än 76% av inlägget, och jag kan heller inte korta av den, för då blir den bara dåligt avkapad och förlorar hela sin poäng. Så ni får läsa den själva när ni ser denna nyutgåva. Hursom, jag vill egentligen genast börja läsa bägge två, men jag kan absolut inte överge Anna Karenina vid 242:a sidan, så tills vidare får jag lägga dem på nattduksbordet.


Det här med nya saker och konsumtion i allmänhet får mig att tänka på hur jag tidigare idag fick syn på en otroligt fin kofttunika eller vad man skall kalla den, den var riktigt fin, och såklart skall den kosta typ 159 euro, bara för att märket i fråga är Gustav och gjort av något väldigt speciellt och vackert tyg, och då tycker jag att dom kan gå och stoppa upp sitt very special garment någonstans, tror dom verkligen att man tänker betala 159 euro för en stickad tunika, hur fin den än må vara?! Är dom ens medvetna om hur mycket intellektuell investering man kan göra med 159 euro, för att uttrycka det fint. MENAR NI ALLVAR, vill man fråga den självmedvetna expediten, då man ser att resten av utbudet håller samma prisklass. Lösningen är väl att man inte skall gå in i klädbutiker som ser misstänkt exklusiva ut. (Fast nu stod den där tunikan faktiskt i skyltfönstret, och vad gör man då...!).