Jag har kämpat ner mina tilltagande fördomar mot historiska romaner, för undantaget de svenska, (där man inte ens talar om denna genre), så har även dessa en tendens att fastna i ett visst klichéträsk och i ett språk utan större litterära ambitioner. Men nu på pocketutbytet hittade jag boken Musik & Tystnad, jag är hopplös, alltid dessa omslag - Goyas Den avklädda Maya - och årtal - 1629 - som drar mig till sig, och för ett ögonblick spelar det ingen roll vad det är för bok. Musik & Tystnad handlar dessutom om det danska hovet, även detta slår an några strängar hos mig (ända sedan Livläkarens besök, men det behöver väl inte ens nämnas) och så att det i centrum står en ung lutspelare, jag som älskar Monteverdis och Alessandro Scarlattis madrigaler, ackompanjerade med luta, ja, alltså tas boken med hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar